Idag är en jobbig dag. För första gången bröt jag verkligen ihop totalt. Alla känslor på samma gång. Står och rensar rummet, känner hur jag är så nervös att jag vill dö. Musiken dånar, skriker till mamma utan anledning. Pappa kommer in och undrar vad fan vi håller med, bara sitter och skriker åt varandra. Sen bröt jag bara ihop totalt istället. Jag har världens bästa föräldrar. Pappa stöttar mig alltid i allt jag gör. Fast han ibland gör det i det tysta, så vet jag. Mamma tar alltid emot mig när allt under mig kollapsar, även om hon egentligen inte orkar. Jag har insett att jag är ganska dålig på att säga dethär till mina föräldrar, speciellt mamma, att jag älskar er och att jag verkligen uppskattar allt ni gör för mig även om jag väldigt ofta bara tar allt ni gör förgivet för att "det har ju alltid varit så".

Vem ska nu ta emot mig? Vem ska vara min största hejarklack i allt jag gör?

Allt blev som sagt överväldigande idag, även fast jag vet att jag kommer ha den bästa tiden i mitt liv. Mamma och pappa, jag älskar er och jag har inte riktigt förstått än att jag inte bara kan komma hem sent på kvällen efter jobb och träning och bara slänga mig ner i soffan för att babbla alldeles för mycket om allt mellan himmel och jord. För än nu. Förlåt för alla gånger jag inte uppskattar er, för jag vet att jag är väldigt lyckligt lottad över att ha er som föräldrar, som verkligen vänder ut och in på er bara för att jag och mina syskon ska må bra. Dags att ta av stödhjulen, eran lilla bebis ska ut i världen nu. Jag älskar er <3

Full fart. Jobbat som en galning, haft en galen utgång med bästa vän hennes pojkvän och alla hans pojkar. Efter jobbet i måndags kom Amanda hem till mig, och vi grät, eller ja hon iaf för jag bara låg och skrattade. Vill inte riktigt ta in att jag träffat min andra halva sedan vi båda funnits på jorden för sista gången på ett tag. Hon åker till Indien imorgon, och jag är inte hemma för än på tisdag natt. Allt börjar kännas ganska jobbigt nu jämfört med tidigare.

Har haft en bra dag i Västerås med Lollo, fick sovmorgon när hon var i skolan sen åkte vi till stan och lunchade lite. Fyndade också lite på Carlings, för lite av matpengarna jag lånade av mamma hehe förlåt. Sitter på tåget nu till Stockholm för att bo hos kusin och hennes pojkvän över natten så att jag enkelt kan ta mig till Ambassaden imorgon bitti. Blir ganska stressad av faktumet att jag åker om mindre än 7 dagar, och har min tid på ambassaden för att få visum imorgon. I normala fall har dom handläggningstid 10 dagar men har hört att det inte alls tar så lång tid. Får dra på mitt bästa leende imorgon och försöka flörta till mig att få det supersnabbt. För första gången känner jag iallafall att det löser sig säkert istället för att få totalt panik.

Amanda, om du läser dethär: Jag älskar dig över allt annat och jag hoppas du får det lika bra i Indien som jag förhoppningsvis får det i staterna. Kan knappt förstå att jag inte kommer vara där om 2 veckor när du berättar om vilka vackra barn du sett, om att du måste skaffa barn med en Indier för att få vackra barn, att du har träffat nån snygg kille som volontärarbetar med kameler. Även om jag inte är nära finns jag alltid och det kan ingen andra på. Älskar dig hjärtat!

Lagt bloggen på lathyllan. Så mycket att göra och fixa inför flytten, vilken redan är om 13 dagar. Sjukt. Förgyllt dagarna med MASSA häng med bästa vän, och imorgonbitti är ledighetens roligheter slut och jag ska iväg till jobbet igen. På två dagars ledighet har jag inte fått tummen ur röven för än ca 6 timmar sedan. Plockat ur hela garderoben, packat undan det som inte ska med i resväskan för att ge bort till A, och lagat mat. Om det räknas så cyklade jag till ICA i pyamas imorse för att hämta senaste beställningen av kläder, åh blir lika glad varje gång jag får öppna ett fint plastigt paket och vem hittade någonsin på uttrycket att "ingen vill väl ha mjuka paket"? För det ska jag säga er att det vill jag, och i massor helst.

Skulle lägga till en bild precis för att bjuda på lite av det som hände i helgen men så kul ska vi tydligen inte ha. Bilderna är putsväck eller så har jag tagit massor av inbillade foton i helgen. Efter fredagens bravader har jag än en gång insett vilken underbar syster jag har, även fast vi ibland inte direkt har dom smartaste idéerna.

Puss

- Hej mamma, jag har en födelsedagspresent fixad till dig?
- Öh, jaha, vad pratar du om nu Emma?
- Jo, jag tänkte väl att vi tar en heldag på ARLANDA!!!

Precis så lät mitt och mammas samtal för några minuter. Nu är det hundra, helt klart. Flyger min kos den 28:e oktober, om 26 dagar alltså. Har ont i magen, skrikit, gråtit och skrattat på samma gång. Har nog inte riktigt smält det än. Har en massa papper framför mig som ska fyllas i, ett besök på amerikanska ambassaden som ska göras för att få visum, och en massa annat som jag inte riktigt kan förstå än. DET HÄR ÄR SJUKT!